Varför klarspråk?
Som myndighet har vi en skyldighet att skriva vårdat, enkelt och begripligt. Det står i språklagen.
Klarspråk fungerar för allt otåligare läsare
Vi som skriver i offentlig sektor behöver känna till hur invånarnas läsande förändras:
- Människor är otåligare än för 10 år sedan. De läser till exempel så mycket i mobilen att de har börjat förvänta sig samma överblick och snabba texter även på papper.
- Fler än du kanske tror har svårt att läsa. Hela 25 procent av de vuxna svenskarna klarar inte läsförståelseuppgifter på nivån för årskurs 9. Det kan bero på många saker, till exempel adhd, dyslexi, värk, ångest eller låga kunskaper i svenska.
- Många som läser bra är ändå så stressade att de läser dåligt, eller åtminstone slarvigt. Bara 30 procent av en text blir läst, enligt undersökningar av webbtexter.
Klarspråk sparar tid och pengar
Texter som inte är onödigt komplicerade sparar lästid. Begripliga texter minskar också risken för missförstånd. Det betyder att vi vinner tid, och därmed pengar, på att skriva klarspråk. Vi slipper svara på frågor i onödan, komplettera underlag och reda ut missförstånd på grund av krånglig text. På så sätt använder vi skattebetalarnas tid och pengar mer effektivt.
En enkel språkstruktur ger också högre förtroende för myndigheten, visar undersökningar från bland annat Skatteverket. Dessutom får vi själva en bättre arbetsmiljö om vi omges av begripliga texter!
Lagen kräver klarspråk av myndigheter
Som offentlig verksamhet har vi en skyldighet att skriva vårdat, enkelt och begripligt. Det står i klarspråksparagrafen i språklagen från 2009. Läsarna har helt enkelt en demokratisk rättighet att kunna förstå vad vi gör.
Läs mer om klarspråk hos Språkrådet
Avdelningen Språkrådet på myndigheten Institutet för språk och folkminnen stöttar myndigheternas klarspråksarbete.
Läs mer om klarspråk på Språkrådets webbplats Länk till annan webbplats.